Söndag 5e december var det dags för en efterlängtad live-schackpremiär för andralaget.
Matchen spelades på Salongerna i Stockholm kl 1100. Vi hade lyckats samla ihop ett rätt så starkt lag och var rankingfavoriter mot Umeå, som redan hade spelat en match – dagen innan mot Uppsala.
Samtliga var på plats i god tid och spelet drog igång:
Bord 1: Johan Norberg – Jörgen Eriksson
En rätt så lam öppning för vit resulterade ändå i ett mittspel med liten fördel. Terräng och något lättare att hitta planer gjorde att även klockade talade för de goda en bit in. När båda klockorna närmade sig 0 spelades det dock inexakt och svart fick ordentligt med motspel. I slutställningen, strax efter tidskontrollen valde Jörgen att ta ut dragupprepning, i en ställning där han förmodligen kunde fortsatt försöka. Remi
Bord 2: Erik Malmstig – Baldur Teodor Petersson
Då mina teorikunskaper kanske inte riktigt är vad de borde får öppningsbeskrivningen tas med ett antal nypor salt, men någon typ av slaviskt såg det ut att vara. Vit mötte a6 med a4 och spelade sedan vidare bonden till a5. Svart försökte bryta i centrum med e5. Utan djupare analys såg det ut som Baldur klarade sig in i mittspelet med bra resultat. Vad som hände sedan hängde jag inte med på pga tidsnöd, men Erik vann strax innan nöden, som jag förstod det. 1-0
Bord 3: Johan Kretz – David Nygren
Benoni. Johan spelade rätt vackert, i mina ögon, och fick en variant av benoni med några finurliga drag, vilka gav ett något extra tempo. Med bönder på d5, e4, f4, g4, h3 och en svart bonde på f6 såg det ut som det var bekvämt spel. Vad som hände från mittspel fram till slutspelet är för mig höljt i dunkel, men där offrade Johan påpassligt kvalitet för någon bonde och aktiv kung. Crescendot uteblev för min del, men det gick rätt kvickt efter episoden ovan. 1-0
Bord 4: Jimmy Mårdell – Anders Eriksson
Anders lyckades neutralisera vits öppningsförsprång och bör ha utjämnat, om inte mer…
Vit spelade med isolani men fick aldrig rull på pjäserna riktigt. Svart kom gradvis bättre, hur det avgjordes missade jag dessvärre. 0-1
Bord 5: Andreas Landgren – Jonas Mårdell
Landgren var som alltid väl förberedd när han satte sig vid brädet. Det märktes när han genom lite halvtaktik lyckades lura till sig löparparet och en bekväm ställning. En tid senare hade han, vad som såg ut att vara, ett bekvämt mittspel. Därifrån barkade det dessvärre utför, vad som gick fel får han redogöra över en öl vid tillfälle – men det gick rätt fort från skön ställning till 0-1
Bord 6: Mats Lindgren – Love Janse
Love spelade franskt och såg initialt ut att få en rätt bekväm uppställning, med en löpare på a4 som stirrade c2-bonden i vitögat och blockerade vits a3-a4. Vitspelaren spelade dock aktivt och kom gradvis bättre och bättre på kungsflygeln. Utan att ha djupanalyserat såg det ut som Love gick en överkörning till mötes. Som så många gånger förut försvarade dock sig Love med bravur och när krutröken lagt sig i närheten av dragkontrollen stod han där, en en gång, som segrare. 0-1
Bord 7: Andreas Backman – Magnus Hellström
Backman öppnade med en variant av flankgambit. Dock kastades dragen om litegrann, vilket gav svart en klar fördel redan efter 4-5 drag. Svart spelade aktivt och offrade ofrivilligt(?) en pjäs, men fick för det ett hisnande angrepp som bara vann. Efter några inexaktheter och bra försvarsspel från den gode grobbaren hade vinden vänt. Pjäs över och massor med avbyten genomförda, skön cruise i mål för 1-0. Vad spelar -4 enl. Stockfish för roll?
Bord 8: David Johansson – Filip Björkman
David fick tidigt en rätt skön ställning, vilken i mittspelet innebar löparpar och potentiellt kungsangrepp. Filip såg ut att spela bra, men med rätt dåliga framtidsutsikter. Dessvärre dukade han under någonstans i närheten av tidskontrollen. 1-0
*Med reservation för felaktiga beskrivningar av vissa partier, men vad spelar det för roll när slutresultatet summeras till 4.5-3.5 till de goda?!