Med bestörtning nåddes vi av budet att vännen Leif Persson hastigt lämnat oss. Leif blev 70 år.
Leif började spela schack hos oss under år 2006. Det var klubbmedlemmen och vännen Bertil Norberg som drog med Leif till klubben. De hade i över 30 års tid spelat schack hemma hos varandra i stort sett varje vecka, och efter en längre tids övertalan från Bertil dök Leif upp på klubben.
Leif blev genast en av våra mest aktiva spelare. Han missade sällan en torsdagskväll eller en allsvensk match, och han deltog i veteranklassen vid SM både i Kungsör och Västerås.
Under innevarande år fick Leif allt större besvär av krånglande rygg och ben, och han tvingades motvilligt avstå från KM och även Västerås Open som han var föranmäld till och där han deltagit alla gånger sen premiäråret.
Eftersom han så gärna ville spela schack så anmälde Leif att han skulle försöka spela hemmamatcherna i allsvenskan. Med en kraftansträngning tog han sig till klubblokalen och spelade vid första omgången 21/10 mindre än två veckor innan han avled.
Leif ringde mig samma dag som han dog för att meddela att han kände att han inte skulle orka spela nästa omgång av allsvenskan. Vi kom överens om att jag skulle komma hem till honom och spela schack veckan därpå och det såg han fram emot. Tyvärr blev det inte så.
Leif var en schackentusiast som alltid spred glädje omkring sig. När han förlorat ett parti kunde han lite galghumoristiskt utbrista: ”Varför ägnar man sig åt sånt här självplågeri?”.
Leif hyllades med en tyst minut före senaste allsvenska omgången.
Vi saknar dig Leif!
/Urban